Kategori: Okategoriserade

Människor

Skriven av – 2 maj 2013

Nu har jag inte skrivit på jättelänge och det beror på att jag har haft roligt ändå.

Gjorde äntligen slag i saken och installerade hur som helst nyss Firefox-pluggen FoxReplace, som byter ut ord på webbsidor mot andra.  Om man kör den på Flashback och byter ut kvinna, man, tjej, kille mot människa; kvinnlig, manlig mot mänsklig osv, så blir faktiskt relationsforumet nästan helt läsbart.  Majoriteten av trådarna låter då så fullständigt löjeväckande absurda som man annars riskerar att glömma bort att de redan är i originalskick.

Några exempel:

Förakt mot lösa människor, en mänsklig instinkt?
Ja, som rubriken säger.

Är detta en mänsklig instinkt?
Alltså i våran natur att se ned på människor som har blivit betäckta av många människor tidigare?
Detta ämne har kommit upp ofta i min vänskapskrets som är skapligt stor och av alla mänskliga vänner jag har så vet jag bara 1 som inte bryr sig så mycket om en människas tidigare bagage, resten önskar mer eller mindre att människan dom inleder ett förhållande med har haft så lite partners som möjligt innan.

Känner människor kärleken lika stort som människor?
Shena!

Jag har gått runt och grubblat på en fråga ett tag nu, och det är i fall kärleken är lika stark hos människor som hos människor?
Då jag själv är människa så vet jag ju hur det är att vara kär i en människa men kan en människa sakna en människa på samma sätt som en människa saknar en människa ? eller har det helt med person till person att göra och inget med könet?

Då jag blir tveksam på att människor känner lika mycket attraktion till människor som vi människor känner till människor är då det kommer upp massor av trådar hur en människa ska ta kontakt med människor hela tiden och aldrig tvärtom… ^^

Jaja,
//Livinit up

Människor som ger ut nummer och sedan inte svarar. Hur tänker ni?
Asså vafan är det som händer! Är relativt nybliven singel och härjar en del på stan. När jag får napp på en människa så blir det sällan att man får knulla men oftare att man får ett nummer.

Nu till frågan; Hur tänker ni människor när ni ger ut ert riktiga nummer till en människa och sedan inte svarar på varken flörtiga sms eller samtal? Är ni galna?

Om ni installerar pluggen kan ni ladda ner den här inställningssamlingen till att börja med, och lägga till egna ersättningsregler om ni märker något som slinker igenom.

Moderligt Crème-Wäder (nr. 6 resp. 3)

Skriven av – 9 mars 2013

Nytt nummer av Morsan & Mötley Crüe därjämte Krämväder är här!  Krämväder är alltså fortsättningen på Glömvärld och Glemverden.  Allting är mycket förvirrande och det hoppas jag att ni bara accepterar.

56 sidor text (obs vacker typografi) och lite bild.  Innehållet är som syns på omslaget ovan: intervju med Ìxtahuele (skitbra band som alla borde lyssna på) och en introduktion till den genre de spelar; intervju även med teaterregissören Robert Gustafsson (inte den) som talar om sina konstnärliga idéer och metaidéer; noveller och halvnoveller, mer därtill.  TV-spel, anekdoter, med mera.  Med mera!

Vad ska vi säga, 14 kronor, självkostnadspris?  Det går givetvis finemang att idka byteshandel också.  Mejla mig på bong symbol bongrouge punktum com.  Kommer säkert att finnas i butik också, typ Rundgång, ganska snart.

Morsan nummer fyra och fem finns fortfarande kvar i några ex om någon känner sig sån också.

Till den det berör

Skriven av – 19 februari 2013

Den som läst Morsan 5/Glömvärld 1 och inte redan rationaliserat bort innehållet ur minnet känner kanske igen ledaren från första Glömvärld ovan.  Att jag helt opåkallat postar den här skåpmaten på bloggen nu beror på att

a) jag inte har så mycket tid att posta något överhuvudtaget men vill visa att jag lever (här är jag), och
b) nästa nummer är i görningen och kommer präglas än mer av Glömvärld.  I samband med det tillkännagivandet ville jag passa på att poängtera att manifestet ovan lider av vissa restriktioner i formuleringarna på grund av sin pastischnatur.  Ta det med en nypa sinnesvidgande salt.

Återkommer med roligare saker senare.

Tvång skare va

Skriven av – 6 januari 2013

Nu ska jag försöka mig på att nattblogga.  Orkar inte formulera snyggt, skriver rätt upp och ner för en gångs skull.

Var hemma och firade jul med familj och såna.  Det var något program på tv i tio minuter om lottovinnare i England som gjort om sina hem till monstruösa plastiga herrgårdar.  Nej, det är fan inte okej.  Det må vara deras dröm att när jag vinner snormycket pengar på lotto så där som man säger, då ska jag banne mig köpa ett jävla slott för det är jag värd så mycket övertid som jag jobbat och hämtat barnen på dagis eller något annat ska du skita i.  Inomhuspool ska det vara och hemmabio i varje rum.  Det må vara deras dröm men de har fan inte rätt att ha den och än mindre att göra den verklig.

Går med inkomsttagare från generationen över i affären och plockar fritt från hyllorna utan att titta på prislapparna.  Bröd, ost, juice, chips, ägg, oliver, vad som.  I med det i korgen.  Impulsköpa för femhundra på HM, förskojsskullköpa för tio papp på Biltema.  Och hemma själv bara på csn (”fattig student”) lever jag jävla lyxliv, kan skicka hem onödiga skivor med dyr frakt, dricka massvis med öl, betala för böcker, åka till Malmö när jag vill, till London när jag vill om jag vill det, har en dator, en kamera, en skanner.  Jag har en bostad, två paket mjölk, en kastrull och en stekspade.  Och pengar över.  Om man är född i Sverige in i något annat än samhällets absolutaste bottenskikt har man det så jävla fett att man ska skämmas tamefan (rätta mig om jag har fel).

Jag kan skänka halva min inkomst till bättre behövande om jag vill, men varför ska det ställas så höga krav på folk.  Jag ska inte behöva vilja något.  Chockhöj alla skatter i ett nafs utav bara fan, ryck ifrån mig pengarna bara innan jag hinner ge ifrån mig minsta gnäll och sen är det inte mer med det.  Det ska vara TVÅNG.  Hör jag någon som klagar blir det kula i pannan.

Okej det sista kan modifieras något, eventuellt några justeringar i det andra med om någon är kunnigare än mig om sånt där, men varsågod en hygglig grundprincip att utgå från.  Sluta gnäll.  Nu har jag sagt det jag skulle säga, tänker inte korrläsa.

PS helt orelaterat.  Piccadilly Circus, astronaut på kretskort, (ej mottaget), gumma med barn.  Vem är du?  Vad är du?  DS.

Hej alla stockholmare

Skriven av – 27 december 2012

Nu finns det Morsan 5/GV1 att köpa på gamla hederliga Larry’s corner på söder vad nu gatan heter. Skynda innan han tappar bort dem! Finns ett par fyror med. + sjukt mycket annat som också kan vara värt att ta del av tycker jag.

Bästa skivorna 2012

Skriven av – 15 december 2012

Det här är ju ingen sån där hipp kulturkrängarblogg på någon underdomän till Nöjesguiden, men ibland alltså.  Fylls jag av en sån bubblande, pockande känsla av att jag bara måste dela med mig av alla så omätligt bra grejer jag har upptäckt att det inte är lönt att stå emot.  Första och förmodligen sista gången det händer här, så pass på.

Jag vet att ett litet problem med att tipsa folk om musik på det här sättet är att mer än bara den faktiska produktens kvaliteter spelar in i hur var och en uppfattar den.  Om jag hade hittat soundtracket till Zorba på pirate bay istället för tiokronorslådan på Mickes cd och vinyl skulle jag inte känna något speciellt för det alls, på min höjd tycka att det var lite halvokej bakgrundsmusik.  Följaktligen går affektionsvärdet till skivorna nedan till spillo när de förmedlas den här vägen, men jag hoppas att det går lätt att bygga en egen relation till dem, lika stark som min.  De är de värda.  Nu kanske jag förstörde den möjligheten också med att babbla för mycket om det.  Äh.

Hur som helst blir det ingen lista på de bästa skivorna släppta i år, för det orkar jag inte sätta mig in i tillräckligt och så himla nufokuserad ska man inte vara.  Men skivor jag har upptäckt under 2012:

Hanna Hirsch – Tala svart (2008)
Så jävla sur att jag fick nys om att det här bandet fanns först när jag läste en recension av en spelning precis nära mig från helgen innan, och sen har de knappt spelat någonting alls någonstans sen dess.  Blir fan arg när jag tänker på det.  Det finns låtar i kass kvalitet på youtube, men lyssna inte där, det kommer bara ta ner musiken på jorden och stampa sönder den till samma geggiga smet som all annan skit man lyssnar på.  Det här förtjänar att sättas på piedestal.  Önskar jag hade hört den här när den kom, arton bast och soundtrack till mitt dekiga de-kallar-oss-mods-fast-med-ipod-liv i Björns trädgård och dricker smuggelvin på svartklubbstoan och bara gitarrerna på högsta volym.  Eller, att jag hade haft ett sånt liv, också då.  Nu får jag låtsas istället när jag sätter på den här skivan.

Vånna inget – Allvar (2011)
Samma sak här, upptäckte när jag missade en spelning.  Har visserligen lyckats se dem en gång sen dess, fast det var utomhus och lite Electric Banana Band-stämning i publiken, så det var inte alls samma grej som det hade kunnat vara.  De låter som ett lite långsammare Hanna Hirsch, men skit samma hur de låter, det är känslan som spelar roll (ungefär samma som den i stycket ovan minus låtsasnostalgin, men de fina detaljerna där kan förstås variera från person till person).  De här kommer säkert bli jättestora om de inte redan är det, så man får skynda och lyssna innan skivan har blivit gammal och rockrävsdammig.

Belbury Poly – The Belbury Tales (2012)
Den här skivan är egentligen ett tips på att kolla in hela diskografin hos skivbolaget Ghost Box, som släpper fantastisk brittisk electronica inspirerad av gamla typ Anslagstavlan-samplingar (fast inte den svenska då) och underliga inslag av musique concrète.  Får lite mysko 60-talsmoogexperimentvibbar också.  Den här skivan har allt: ambient pseudopsykedelia, jättekonstig barnsång, rytmer som får en att börja svänga på kroppen fast det liksom känns som att man inte borde.  Kanske årets skiva om man ska vara sån, men det lovade jag ju att inte vara.  Ja men man kan lyssna.

Michael Nyman – The Draughtsman’s Contract (1982)
När jag lyssnar på den här skivan känns det som att jag springer runt på en engelsk sommaräng i 1600-talskläder och är jätteglad och pimpinett.  Förmodligen inte helt sambandslöst med det faktum att den är soundtracket till Peter Greenaways engelska 1600-talssommarängsfilm med samma namn.  Bra film också, fast jag är lite för dålig på att hänga med i svängarna när det blir så hopnystad handling.  Nåja, det hör inte hit.  Pampig som attan är musiken och man vill börja studsa och dirigentflänga med armarna allt man kan.

Virginia Astley – Hope in a Darkened Heart (1986)
Hon hade med en låt på soundtracket till Me and You and Everyone We Know, fast inte från den här skivan.  Den låten var instrumental, mer ambient och hade massa natursamplingar.  De här låtarna har också en jäkla massa reverb, fast hon sjunger också.  Kombinationen av hennes underliga naiva falsettsång och instrumenteringen som inte riktigt kan bestämma sig om den ska vara pop eller klassisk orkester är lite lagom schizo och glädjande på något sätt.  Orkar inte beskriva bättre nu för jag är trött och hungrig.  Ni får lyssna.

Och så kan ni kolla in allting skivbolaget Häpna har släppt också.  Hej hej!

Boktips

Skriven av – 29 november 2012

Jag vet att ni är jätteledsna nu för att jag inte har postat någonting på så länge, men ibland har jag annat att göra, typ spela Mario och tanka massa filmer.  I väntan på nästa superspännande inlägg kan jag tipsa lite om den här boken jag lånade på bibblan, ni ser författare och titel på bilden här:

Eric Gill var en förhållandevis känd typograf, dvs han höll på och ritade typsnitt och sånt.  Jag tog boken ur hyllan för jag tycker sånt är lite kul, men jag tror man kan uppskatta den hyggligt utan det intresset.  Krävs bara att man har den läggningen att man kan sätta sig med en bok bara för sättet den är skriven på oavsett sakligt innehåll.

Det är skriven på 30-talet, och han håller på och babblar en massa om industrialisering kontra hantverk.  Inte alltid jätterelevant idag, men man märker i alla fall att han vill någonting väldigt mycket och det är ju alltid roligt.  Ibland viker han av i filosofiska resonemang som dessa:

Om tålamod ska följande sägas.  Att ha tålamod är att lida.  Människor lär känna varandra genom vad de åstadkommer, men det är genom sitt lidande de är vad de är.  Och lidande är inte bara att uthärda fysisk eller psykisk smärta, utan också att känna glädje.  En kanin som fastnar i en snara får antas uppleva fysisk smärta, men den upplever ingenting annat.  En korsfäst får antas lida både fysiska & psykiska kval, men han erfar även en intensiv glädje och lycka.  Industriarbetaren är ofta bara som en kanin i en snara, konstnären är ofta som en människa uppspikad på ett kors.  Genom tålamod blir människan herre över sin själ.  Det går inte att uttrycka det mindre högtidligt.

Och några sidor senare blir det jätteroligt!  Han avfyrar en lång jäkla repetitiv drapa om hur man inte ska offra det jämna ordmellanrummet för den raka högermarginalens skull, för då blir det oläsligt.  Hela boken är satt med ojämn högermarginal utom det uppslaget.  Haha, där fick du din jäkel.  Hehe.

Eric Gill var för övrigt väldigt pervers och pedofil.  Kolla om boken finns på bibblan, eller skit i det då, jag vet ju att det är det du kommer göra.  Kommer ett nytt inlägg om några dar som är lite mer mainstream.

Morsan #5 / Glömvärld #1!

Skriven av – 8 november 2012

Det femte numret av fansinet Morsan & Mötley Crüe är här!  Den här gången ett myllrande trippelsplitzine.  Innehållet förhåller sig med lagom löst koppel till temat antikapitalism.  Bland annat: lång våt (motsatsen till torr) guide till att agera antikapitalistiskt i vardagen (reklam, motorfordon, konsumtion osv), recensioner av facebookstatusar, nyfikna intervjuer med vardagssubversiva människor, en ledsen tolvårig gästskribent, med mera.

De två omslagen ovan sitter på var sin sida av tidningen, som alltså går lika bra att läsa från båda hållen.  Varje uppslag innehåller text som löper i båda riktningarna omlott.  Ena halvan delar dessutom utrymme med mitt nya fansin Glömvärld, som fokuserar på det skönlitterära.  I dess första nummer finns bland annat en diskussion om låten ”Born to Be Wild” och några novellartade texter som ungefär håller hand med sin Morsa.

36 sidor.  Den här gången kostar det 20 pix, på grund av fräsigt tryck. Finns att köpa i Malmö på Rundgång och Amalthea bokkafé, båda på Kristianstadsgatan nära Möllevångstorget.  Annars är det bara att mejla mig!  bong alfakrull bongrouge punkt com, och bor du i Lund kan jag räcka över det personligen.

Medverkande: jag, Fredrik Edin, Thomas K Jensen, Johanna Nilsson, några anonyma.

För att komplettera avsnittet om arbete rekommenderar jag att alla ser den här föreläsningen på Youtube.  56 minuter.  Koka en kopp te din latmask och insup.

Lämplighetstest!

Skriven av – 26 oktober 2012

Snart kommer ett nytt nummer av fansinet Morsan & Mötley Crüe ut.  Det blir väldigt snyggt och rätt skojigt, men ganska politiskt, så det kanske inte passar precis precis alla.  För att hjälpa dig att ta reda på hur du bör spendera dina tjugo kronor har jag gjort i ordning ett enkelt test:

Det har just öppnat ett nytt köpcentrum i Malmö.  Jag tänker inte sänka mig till nivån att nämna dess namn, och det är ändå oväsentligt i sammanhanget.  Deras facebooksida har 28 000 gillningar, och här följer några kommentarer plockade på måfå, skrivna av äkta människor med oäkta namn.

Plinge Ling Var på XXX idag, det var så fint, det kommer att bli mitt shoppingställe, där finns allt som passar mig, bäst är att XXX finns till för alla plånböcker och det är det viktigaste!

Morbida Sanddvärg Sitter med min man och delar en flaska vin denna fredagskväll… Och helt plötsligt kommer det över oss båda. Vi är otroligt glada och upprymda av att XXX har öppnat och tycker det ska bli så härligt att gå på detta fantastiska köpcentrum i vinter. Känns som att kvällen firas med detta invigande. Stort tack till alla inblandade! Trevlig helg på er!

Grete-Trine Prebensen Vi er 4 piger fra Bornholm, som allerede nu har planlagt at tage en heldags tur til XXX i Januar, og få glæde af Januar udsalget, og hinanden. Vi glæder os meget til at fylde vores Mazda med lækkert svensk ‘gottis’. VI GLÆDER OS!!

Grobebia Idomin Riktigt imponerad! Här blir det många besök, på nya favoritstället för shopping :)

Ringa in din reaktion:

  1. vadå fattante varu menar
  2. Ja, vad kul att folk uppskattar det då!
  3. Vad i helvete är det här för människor?

Valde du alternativ tre?  Vad roligt, titta tillbaka om några dar så kan du beställa Morsan #5!

DGS 11&12

Skriven av – 22 oktober 2012

Det grymma svärdet behöver kanske, kanske inte en närmare presentation.  Tidskrift som är som ett fansin fast inte riktigt fast jo typ.  Senaste numret är en box med en bok och en, eh, tidning.  Bokdelen är en fin serie av Kristin Eklund.  Den andra halvan är som DGS brukar vara, och där har jag bidragit med en text om mina tre favoritbakfyllor.  Och så är det massa intervjuer och teckningar och konstiga infall osv.  Tjingeling, hitta själv vart man kan köpa, och så gör det också.