Kategori: Gatukonst

Kameraövervakning – för ditt eget bästa

Skriven av – 28 juni 2011

Var man än befinner sig i Stockholms tunnelbanenät, behöver man inte vrida sig många grader för att se en av de tusentals övervakningskameror som ska skydda oss från alla hemskheter vi annars kunde råka ut för.  Skadegörelse och ficktjuveri, misshandel och terrorism.

Övervakningen sker ”för din trygghet”, intygar SL informativt via dekaler uppsatta på tunnelbanevagnar och stationsväggar.  Så behjärtansvärt.  Det är för min skull!

Men syna det närmre: har jag något att säga till om i frågan?  Nej.  Det är SL som har bestämt vad trygghet innebär.  Jag ska känna mig trygg när kameror riktas mot mig från fler håll och kanter än jag kan hålla räkningen på, annars är jag en anomali till resenär, motvilligt insläppt genom spärrarna med en misstänksam blick.

Men SL vet ju vad som är bäst för mig.  De är dock lite otydliga med sin information.  För att förtydliga för alla resande har jag nu sett till att åtminstone 250 dekaler säger det de egentligen menar: ”Kameraövervakning med inspelning – för ditt eget bästa”.  (Klicka så blir de stora.)

Diplom

Skriven av – 19 april 2011

Jag har hållit på med ett projekt i ett par månader nu, som börjar gå mot sitt slut.

Efter det misslyckade terroristförsöket i centrala Stockholm i december blev folk helt till sig, och många vågade knappt åka tunnelbana längre, eller vistas i folktäta miljöer.  Jag fick höra att jag skulle undvika att gå på Åhléns och handla julklappar, och närstående varnade varandra för att gå nära kvarlämnade väskor i kollektivtrafiken.

När man börjar förändra sitt beteende har ”terroristerna” (med en något alarmistisk benämning) redan vunnit.  För att påminna folk om detta har jag placerat ut påsar fyllda med lite blandat skräp.  Jag har lämnat efter mig dem på tunnelbanesäten, perronger, på gatan, och andra platser med mycket folk på.  I påsarna har också legat ett diplom.  (Klicka så blir den större om det inte är läsligt.)

De flesta gånger har jag bara gått ifrån påsen utan att se mig om, men i några fall har jag faktiskt sett någon titta i den.  Så än finns det hopp om mänskligheten.