Jag minns en intressant diskussion om allmänbildning jag var med i, om vad det är och värdet av den.  Vilket inte är så konstigt, eftersom det var för ett par veckor sedan.

Mina åsikter mötte visst motstånd.  Typisk allmänbildning är i mina ögon att veta vilket år franska revolutionen skedde (1789), vem som skrev Pappa Goriot (Balzac) och att kunna nämna några speedwaylag.  Oavsett om man vet vad Pappa Goriot handlar om eller var Rospiggarna kommer ifrån.  Vilket tydligen är fullständigt onödigt, varför lära sig något man inte har någon nytta av.

Nu kanske mitt intresse för encyklopediska banaliteter har växt sig oproportionerligt stort bara för att jag råkar ha lätt för att minnas dem, men sådan kunskap ska ändå inte underskattas.  En viktig poäng med att vara allmänbildad är rent social; att kunna hänga med i samtal om saker man kanske inte är så insatt i.  Hamnar jag i ett samtal om speedway slipper jag känna mig lika fullständigt utesluten ur konversationen om jag åtminstone känner igen några termer och namn på lag.  Det kanske inte egentligen visar på någon större förståelse om ämnet, men det ger en känsla av samhörighet.

Och att veta att folkskolan infördes 1842 är såklart inte i sig särskilt meningsfullt annat än om frågan dyker upp när man spelar TP, men när man har en arsenal av årtal, namn och annat gott och blandat, så har man större möjligheter att sätta nya saker man hör om i ett sammanhang.  Ser man Keira Knightley ränna runt i 1810-talets England i Stolthet och fördom har man lite fler referenspunkter att relatera till om man kan datera några viktiga händelser runt samma tid.  Alla lösryckta fakta blir ju mer man lär sig till ett pussel med tätare och tätare bitar.