Månad: juli 2011

Norge

Skriven av Morsan – 28 juli 2011

Andra har redan skrivit bra om rapporteringen från och reaktionerna på händelserna i Norge förra veckan.  Vad som först slog mig, som den lingvistikstudent jag är, var två saker:

a) Direktsändningarna från NRK var första gången på… någonsin, som jag har hört otextad norska i svensk tv.  Att det ska till en katastrof av de här proportionerna för att slippa fördummande textremsor så fort någon pratar en dialekt som skiljer sig minsta lilla från rikssvenskan.  På norsk tv kan man säga både ”Hva synes dere?” och ”Ka synes dåkker?” utan att få arga mejl till redaktionen för att någon hade mage att tala dialekt; i svensk tv textar man Skavlan när han pratar rikssvenska med tre norska ord i.

b) Vad är oddsen för att vi skulle få se direktsändningar från DR om samma sak hände i Köpenhamn?

Två låtar

Skriven av Morsan – 23 juli 2011

Utöver mitt tidigare omtalade soundtrackprojekt, har jag insett att ytterligare en skiva jag hade planerat att spela in med all sannolikhet inte kommer att bli klar.  Bilden ovan är det tänkta omslaget.

En av låtarna (tryck här) var aldrig tänkt att innehålla mer än piano, så den versionen jag släpper här nu är mer eller mindre identisk med hur den hade låtit på skivan.

En annan av låtarna (tryck här) skulle ha fått ett större arrangemang, men gör sig väldigt bra i den här enkelt inspelade pianoversionen.  Det är samma låt som jag postade en syntversion av i inlägget i länken ovan.

Den logiska följden

Skriven av Morsan – 13 juli 2011

Julian Assange är våldtäksman och Ola Lindholm knarkar.  Det är sant, för det har jag läst i tidningen.  Rättegång, domstol, bevisprövning?  Usch, det är så tråkigt och komplicerat.  Det är väl mest bara ett byråkratiskt traggel som bara jurister behöver bry sig om?

… verkar många resonera.  Helt felaktigt, naturligtvis.  Det må vara frestande att utifrån vad media berättar spekulera i en misstänkt brottslings eventuella skuld, men det är att lura sig själv.  Saker är alltid mer komplicerade i verkligheten än det framstår som på nyheterna, och att lita mer på förenklade och ofullständiga andrahandsuppgifter än på den demokratiska rättsprocessen är ett betydligt större hot mot vårt samhälle än sexuella övergrepp och kokain.

Enligt den logiken är rättsväsendet överflödigt, för gemene man – försedd med uppgifter från tidningar och tv – är ju minst lika kvalificerad att avgöra om en misstänkt är skyldig eller inte.

I linje med mina tidigare försök till folkbildning medelst satir lät jag affischer på Stockholms gator illustrera den logiska följden av denna märkliga syn på rättvisa.  Klicka så blir den jättestor:

(Thomas Magnusson är naturligtvis fiktiv, och mannen på bilden är ett hopklipp av ögon, näsa, mun och huvud från flera olika personer.)

Morsans filmvetarkurs, del 4: Éric Rohmer

Skriven av Morsan – 11 juli 2011

Allt sedan jag såg min första film av Éric Rohmer, arbetar jag mig metodiskt igenom hans samlade filmografi.  Hittills har jag sett hälften av filmerna i serien Comédies et proverbes, där var och en utgår från ett ordspråk eller citat, och tre av fyra filmer om årstiderna (Contes des quatres saisons).  För den som inte redan är bekant med hans verk:

Att se en Rohmer-film är lite som att uppleva en relativt normal vardag, fast på film.  Det handlar alltid om vanliga medelklassmänniskor med vanliga bekymmer i vanliga miljöer.  Det finns en övergripande handling, ofta en kvinna som letar efter en man eller velar med den hon har, men alla scener bryr sig inte slaviskt om att föra handlingen framåt.  De tillåts ofta vila på samma plats i flera minuter, medan rollfigurerna sitter och för filosofiska diskussioner som till hälften tjänar till att fördjupa rollfigurerna, och till hälften bara är intressanta utvikningar som skulle fungera lika bra på egen hand.

Bäst är Le Rayon vert (1986, bilden ovan).  Delphines sommarplaner går i stöpet och hon blir runtföst mellan olika semesterorter utan att bli helt nöjd någonstans.  Samtidigt vill hon träffa en man, men är blyg och rationaliserar mest bort vännernas försök till hjälp.  Varenda skådespelarinsats sitter så perfekt att en nyintroducerad karaktär inte behöver vara i bild mer än ett par sekunder innan man känner dem bättre än många i sin yttre bekantskapskrets.

Till viss del påminner hans filmer om mumblecorefilmer (eller snarare tvärtom, för att vara kronologiskt korrekt), som jag skriver om i det andra fanzinenumret.  Mycket dialog, enkel handling, och så okonstlat skådespeleri som är fysiskt möjligt.  När man har sett några Rohmer-filmer börjar man lätt att se situationer i vardagen som om de var scener i Le Rayon vert eller Pauline à la plage.  Ögonen blir en kamera och vardagen känns mer spännande och exotisk.  Och fransk.

Som vanligt kan alla omtalade filmer tillhandahållas gratis.  Mejla till bong krumelur bongrouge.com eller skriv en kommentar nedan.

Upprörd lapp där jag bor

Skriven av Morsan – 5 juli 2011

Jag tycker alltid så synd om den här stackars lappen varje gång jag går förbi den.  Den ville så mycket, men det gick inte.

Och om tjugo, trettio år är det väl grånade ”Stoppa bolagiseringen av riksdagen”-märken som nostalgiskt minner om svunna tider.